Europeiska unionen och dess framtid

Europeiska unionen får allt mer utrymme i både svensk media och utländsk. Även fast Sverige varit medlemmar i över 20 år så har frågan om EU blivit mer aktuell än någonsin. Mycket har så klart handlat om finanskrisen som startade 2008 och som hela kontinenten i viss mån fortfarande känner av. Krisen i Grekland är också en faktor som gjort att många ifrågasatt EU:s stabilitet, och många ställer sig fortfarande tveksamma till unionens framtid.  I England vill man folkomrösta om medlemskap i EU, och detta är något som kan komma att ske inom ett par år. Om England skulle rösta nej till fortsatt medlemskap i Europeiska Unionen skulle detta antagligen få dramatiska konsekvenser, både för England och EU.

Unionen i Europa och hur den fungerar

Europeiska Unionen och Sverige

I Sverige har befolkningen ända sedan inträdet 1994 varit skeptiska till EU. Ja-sidan vann som bekant med en ytterst liten marginal, och fick 51 % av rösterna. Sedan dess har en majoritet, enligt de flesta undersökningar, varit emot EU och när vi folkomröstade om euron röstade en klar majoritet nej. Under den senaste tiden har flyktingkrisen satt djupa avtryck på det europeiska samarbetet, och många länder i Europeiska Unionen har infört gränskontroller. En av poängerna med Europeiska unionen är den fria rörligheten, som på flera ställen nu alltså har upphört.

Ett av de allvarligaste hoten mot EU är de främlingsfientliga partier som vuxit fram under de senaste åren. Dessa partier har i länder som Polen och Ungern på allvar hotat demokratin och alla människors rätt till lika värde, med stora inskränkningar på både fri rörlighet och yttrandefrihet i media. Många anser att unionen har expanderat alldeles för snabbt, och inkluderar nu länder där mänskliga rättigheter inte är en självklar del av lagstiftningen. Detta kan komma att leda till att många länder i väst så småningom kan gå så långt att de drar sig ur unionen, vilket återigen leder till ökade sprickor på kontinenten.